Säsongen är över

Tja!
 
Jag har inte skrivit något under de senaste dagarna för att jag haft fullt upp med att vara på Scania Cup, har varit där från 8-20 3 dagar i rad så det har inte funnitstid till att blogga. Jag har jobbat men även hejjat på mitt lag.
 
Det har varit en otroligt jobbig helg måste jag säga, mycket känslor och det avslutades med att jag faktiskt börja böla framför hela mitt lag. Idag spelades sista matchen för säsongen och detta betyder att min tid som en del av laget är slut. Scania Cup ville jag så gärna spela men detta var då mitt sista scania och min sista dag att kunna säga att jag är basketspelare. Scania Cup är det som alla spelare längtar till varje säsong. Det är som ett nordiskt inoffeciellt mästerskap där de bästa lagen i norden blir inbjudna. 
 
Det var redan jobbigt i torsdag när jag kom till hallen och alla lag började komma ett efter ett. Alla förberedde sig för scania men det var inte som vanligt. Jag längtade inte, jag blev bara ledsen för att de va min sista helg. Då tvingade jag tillbaka tårarna och körde ett grymt pass i gymmet men idag gick det inte att hålla tillbaka tårarna. Innan sista matchen skulle börja så hade vi samling med laget och då skulle jag hålla mitt "tal". Jag hann säga första meningen innan jag börja gråta och tjejerna krama om mig. Jag kunde inte fortsätta säga de jag ville ha sagt men de förstod nog och de är så gulliga att de sa att de skulle spela sista matchen för min skull. Det blev vinst och en tredje plats i Scania Cup. I mitt såkallade tal skulle jag säga att de är bäst och jag älskar dem men att jag tyvärr är tvungen att sluta. Inget jag väljer själv utan mitt knä klarar inte av det.
 
Jag vill egentligen bara få spela en sista match, lixom this is it och sen avsluta karriären. Inte avsluta den med minnet att min sista match var en dag i början av februari 2013, USM match mot Malbas och ett skadat knä som följd. 
 
Jag tog även bort att jag var basketspelare på min instagram, även det var grymt jobbigt. När jag skulle säga hejdå till tjejerna idag, alltså när jag skulle hem så var det typ som ett farväl men det roliga är att vi ses redan imorgon och jag kommer vara i hallen och gymma 4ggr i veckan, iaf fram till sommaren sen får vi se hur det blir. 
 
Aja nu är det bara att ta nya tag, försöka se till att få knät så bra som möjligt och hitta annan glädje i livet. 12 år av basket är nu ett avslutat kapitel. Jag har nu chansen att börja om, börja från nytt och se vart Gud tar mig. Han vet vad han gör.
 
 
Glad Påsk förresten :) 
 
A former basketballplayer :( 
 
 
<3
 
Sista medaljen som spelare, hade gärna vunnit guld men ett brons funkar väl

Kommentarer
Postat av: Caroline

Usch! förstår hur jobbigt det var.Nästan. Kommer ihåg när jag stod inför mitt fotbollslag och skulle berätta.. vem var jag sen? uten min idrott? Alltså grymt stark gjort att du gjorde det i allafall!!

2014-04-21 @ 15:03:30
URL: http://sundochstark.blogg.se
Postat av: Camilla

Ååh måste vara så fruktansvärt tufft för dig!! Känner med dig. Jag har också skadat knä (och andra leder pga. sjukdom då) och kan sätta mig in i din situation i alla fall till en bråkdel. Jag har aldrig tränat och tävlat som du har. Jag hann aldrig. Men känslan av att ens drömmar går upp i rök - det känner jag igen så väl. Det gör så ont. Och det måste kankse få vara så ett tag. Kämpa på tjejen! Jag tror på dig! :)

2014-05-02 @ 13:58:21
URL: http://krigszonen.blogg.se/
Postat av: Camilla

Ååh måste vara så fruktansvärt tufft för dig!! Känner med dig. Jag har också skadat knä (och andra leder pga. sjukdom då) och kan sätta mig in i din situation i alla fall till en bråkdel. Jag har aldrig tränat och tävlat som du har. Jag hann aldrig. Men känslan av att ens drömmar går upp i rök - det känner jag igen så väl. Det gör så ont. Och det måste kankse få vara så ett tag. Kämpa på tjejen! Jag tror på dig! :)

2014-05-02 @ 13:58:47
URL: http://krigszonen.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0